Idag red jag som sagt ut en sväng på Donne och i skogen var det inte bara vi som var...Utan helt plötsligt mötte vi en älgko och hennes kalv! Donne stannade och jag både hörde och kände hans hjärta slå snabbare och hårdare. Så vi vände och gick en annan väg, men efter de älgmötet var han på hugget hela vägen hem. Han jobbade iof på riktigt bra med denna extrakick och han kommer inte att ha svårt för piaff och passage för det är ett himla bra tryck i dessa bakbenen! Men han sover nog gott inatt om han inte drömmer mardrömmar om älgarna förstås! ;)

När jag skulle åka hem från stallet ringde Carina och vi har inte pratat på jättelänge så vi fastnade i telefonen i över en halvtimme. Det var jätteroligt att prata med henne igen och höra att alla hästarna har det bra :) Jag fick även veta att jag har ett vandringspris att hämta där nere eftersom jag och Figge blev klubbmästare förra året :) Roligt! :)