You were always there to guide me...

Kalimera!
Idag är jag på bra humör igen så det är jätteskönt! Hade en lugn och mysig kväll igår framför en bra film. Men som vanligt kommer jag inte ihåg namnet på den. Den handlade iaf om en tjej som hamnar i koma och under tiden hyrs hennes lägenhet ut till en kille. Den här killen får besök av hennes ande för hon tror fortfarande att hon bor där eftersom hon inte är död. Under filmens gång lär de känna varandra och blir till och med förälskade. Men efter 3 månader i koma vill läkarna att de ska ta bort henne för att hon inte kommer vakna upp. Då blir det väldigt bråttom att försöka förklara för läkarna att hon inte är död... Och hur ska han göra det utan att låta psykstörd? Väldigt rolig är den iaf så helt klart värd att se :)

Idag skiner faktiskt solen lite grann mellan molnen så idag ska jag ta en promenad iaf. Mitt huvud känns mycket bättre idag iaf men jag hade väldigt mycket osammanhängande drömmar inatt/på morgonen. Sen undrar jag ärligt talat vad familjen ovanför oss gör ibland... Imorse dunsade det massa saker i golvet, mamman skrek på grekiska så självklart fattade jag ingenting och en unge grät. Kanske va hon inte ens upprörd, det är lite svårt att avgöra, det är ju ett lite annorlunda tonläge jämfört med Sverige...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0